m


 

Familjer / Families

För att komma till respektive familj A - G klicka på aktuell bokstav (eller OX) ovan.
Click on the correct letter/s/ above (A- G) for information about that branch of the family
.

1. Namn som representeras i denna släkt - Names represented in this family
2. Släktnamnens härkomst - the orgin of a number of family names
3. De andra Amnéerna - The other Amnéus family
4. Vad hände med värmlandsgrenen? - What happened to the Värmland branch

1. Namn som representeras i denna stora släkt
Namn som förekommer minst fem gånger i boken Amnéus Family 1650 - 1995 är markerade i rött (andra som finns i min samling med blått):
Names represented in this large family
Names that occur five or more times in the book Amnéus Family 1650 - 1995 are marked in red (others in my collection are marked in blue):

Adelswärd, Ahlbom, Aminoff, Amnéus, Anchersen, Andersen, Bay, Behmer, Bergfors, Bergström, Bergvall, Berlin, Bhagwandin, Björklund, Björkman, Björnsdotter, Bond, Boozer, Bozaeus, Brune, Carlén, Castegrén, Cederberg, Cederfeldt, Chesley, Cromwell, Dahl, D'Amico, Darnerud, de Verdier, Donegan, Dudzinski, Ekbrand, Elming, Enersen, Enström, Ericsson, Eriksson, Erlandsen, Ernow, Eurenius, Feil, Fernholm, Forssberg, Fritzsche, Fuglesang, Gillstedt, Gjertsen, Granström, Gybäck, Hageman, Hagman, Hammer, Hansson, Hauan, Hegardt, Hellström, Himmelman, Hoffner, Hueil, Hult, Hultén, Högfeldt, Höppener, Jargin, Jarn, Johansson, Kitchen, Kjörstad, Klintemar, Knapp, La Pierre, Lagergren, Lander, Larsson, Lejman, Levedal, Liedberg, Lindegren, Linders, Lindholm, Lindström, Lindvall, Lovén, Löfgren, Löfvenmark, Lönnroth, Lundgren, Lundqvist, Magnusson, Malmborg, Marshall, Martelius, Martha, Martinsson, Matinheiki, McCubbin, Miles, Mischenko, Mozola, Naumann, Nelson, Nielsen, Nilsson, Nolén, Nordblad, Olander, Olesen, Örvall, Paez, Pehrsson, Persson, Phelps, Planthaber, Radtke, Rehnvall, Reuterwall, Richter, Rokos, Ronander, Rusdal, Salomao Andrade, Salonen, Sandels, Segalstad, Seiler, Simers, Sjöstedt, Sjöström, Skårö, Skottun, Söderlund, Ståhlsparre, Stålhandske, Steffens, Strandberg, Ström, Svenheden, Swanson, Tambi, Tapangco, Thollén, Thulin, Thunholm, Tottie, Troite, Ulander, Ungroth, Verlent, Vesterberg, Wagenius, Weaver, Wessblad, Westerlund, Widell, Wilander, Zetterlund

Jag uppmanar släktingar att skicka in ytterligare namn på medlemsfamiljer och påpekanden om felaktig stavning.
I urge you family members to send me additional names or corrections of spelling.

2. Släktnamnens härkomst - the origin of a number of family names

I släkten Amnéus och andra med denna befryndade släkter förekommer en del namn vars ursprung bör förklaras. Denna förteckning kommer att kompletteras efterhand.
The origin of some family names will be explained below. This list will be updated from time to time.

Namnet Amnéus har en egentligen okänd historia. Att det skulle komma av Amnehärad vid Vänern i norra Västergötland på gränsen till Värmland, kan vara möjligt, men så behöver nödvändigtvis inte vara fallet. Amnö finns t ex i närheten av Enköping, i Uppsala stift, på gränsen till Stockholms. I Jämtland hittas Ammerön och Ammerån och i andra län förekommer förstavelsen ”amne”. Att ”amnis” betyder ”å” på latin kan eventuellt spela in, men är kanske mindre troligt. Prästerna tog oftast namn efter hemort eller socken.

The name Amnéus is said to originate from Amnehärad in Västergötland,(now incorporated in the larger province of Västra Götaland) in the West, but this has never been confirmed. There are other place names with the initial letters "amne", possibly dating from the Latin meaning "river" or "creek". Often clergymen took their names after their home village or town and simply latinized them.

Laurentius Petris barn valde emellertid ett annat namn än fadern. De kallade sig Barchius och Barck efter orten Söderbärke i Dalarna, inte långt från Fagersta.

This clergyman´s children got their name from the village of Söderbärke in the province of Dalecarlia.

Laurentius Andræ Biörck kallade sig en bra bit in på 1650-talet för Björkstadius, men byter sedan till Biörck. Att han var kyrkoherde i Björksta (till sin död år 1663) avgjorde självfallet namnvalet. Hans far hade kallat sig för Schedvimontanus efter Västra Skedvi i Västmanland, eller Stora Skedvi i Dalarna, kan man förmoda.

L.A. Biörck, vicar, got his name from Björksta, a village. His father had called himself Schedmontanus, the name adopted after his village Västra Skedvi or Stora Skedvi, in either of the provinces Dalecarlia or Västmanland.

Laurentius Blackstadius tog också sitt namn efter sin hemby. Blacksta by blev Blackstadius.

Blacksta became Blackstadius.

Släkterna Bure, Burman och Burelius (med dess femininform Burelia) har alla ett gemensamt ursprung, nämligen byn Bure i Skellefteå landsförsamling. Därifrån kom underlagmannen Anders Japson av Bure och hans hustru Malin. Deras dotter Anna, gift med kyrkoherden i socknen, Andreas Olai, blev mamma till Daniel, Anders, Olaus och Nils. Döttrarna skulle emellertid också bli de som gjorde namnet känt genom Magdalenas och Elisabeths grenar. I litteraturen finns mycket om denna legendariska norrlandssläkt.

The Bure family is a legendary family in the North and this family is portrayed in literature more than any other. A lot of it is true, others is not.

Att Castegrén kommer från ”Castus” hus och att denna del av släkten bott i Nådendal, Finland, vet vi också.

Castegrén originates from "the house of Castu", a Finnish name. The family came to Nådendal, Finland, not far from Turkku, and stayed there.

Laurentius Petri Ferneboensis latiniserade helt enkelt namnet på orten Västerfärnebo. Som så många andra präster ville han ha ett ”elegantare och mindre folkligt” efternamn, kan man anta.

Like so many other clergymen L.P. from Västerfärnebo wanted a more elegant name to avoid having an ordinary names like the ones used by peasants and others.

Namnet Häggman kommer av Häggholmen, som utgör den centrala delen av Piteå. Handlanden Johan Månsson, som bodde vid torget i nämnda stad, tog sig detta namn. Han var gift med Maria Lithovia. Fadern till Johan var Måns Johansson, riksdagsman, som var närvarande vid Karl X Gustavs död år 1660 i Göteborg. Hans första hustru hette Elisabeth Ericsson Orre och kom från Luleå. Den andra var Brigitta Nilsdotter Ruuth, borgmästaren Johan Ruuths dotter.

The family name Häggman has its origin in the small island that makes up the town center of Piteå, Häggholmen. Johan, who introduced this name, had a father who was in the Swedish parliament and who was present at the death of King Karl X Gustav in Gothenburg in 1660. Måns Johansson´s wives were born Orre and Ruuth.

Johan Månsson (se ovan) var en av de s k Birke-Karlarna. Dessa innehade rätten att bedriva all handel i Västerbotten och i Lappmarkerna. Uppdelningen mellan varandra gjordes så att vissa byar eller distrikt ingick i deras område. I samlingsvolymen Det gamla Piteå, del II, Piteå 1980 förekommer en artikel om detta tema.

Johan Månsson (see above) had the legal right to trade within the province of Västerbotten and the "Sami country". He and other appointed traders split the land betwen themselves.

Munktell, eller Muncktelius, har sitt ursprung i Munktorps socken i Västmanland.

The village of Munktorp in the province of Västmanland has given its name to the Munktell family.

Namnet Orstadius har sitt ursprung i socknen Nordingrå i Ångermanland. Bonden Lars Larsson tog sig detta namn efter sin hemby Orsta. Stammodern för släkterna A- G, Anna Lovisa Orstadius (1800 - 1869) tillhörde denna släkt.

Orstadius originates from the village of Orsta in the province of Ångermanland. All members of the families A - G descend from Anna Lovisa Orstadius.

Roslin Såsom älsta kända stamfar för ätten uppger Jylly Ramsay Johan Bengtsson Roselin, anträffad först som rysk translator i Narva. Han blev sedan translator vid kungl. kansliet i Stockholm, adlades 1650 Rosenlindt och uppges ha blivit mördad av kosacker (1657 under en beskickning till Polen). I Personhistorisk tidskrift 1915 har dock G. Elgenstierna nått ett led längre upp i släkten till Bengt Mattsson "Ryssetolk" (död 1653), också han rysk translator i kungl. kansliet, och genom en annan son farfars far till den berömde målaren Alexander Roslin. Bengt Mattsson var troligen hemma från Kexholms län och av allmogeursprung. Hans broder Jakob Mattsson "fordom ryttare" fick nämligen den 28 mars 1625 brev (ej återfunnet i riksregistraturet) på Järvenpää hemman i Räisälä mot skatt (Kexholms läns dombok 1688 f. 19). Ur Adliga ätten Rosenlindt av Tor Carpelan

Janus Sigvardi, eller Jöns Sjulsson, i Jämtland, fick se barnen välja efternamnet Hofverberg efter berget vid hemmet. Detta skedde redan på 1600-talet.

Janus Sigvardi, also known as Jöns Sjulsson, in the province of Jämtland, had children who adopted the name Hofverberg after the mountain in the vicinity of their village.

Släkten Staaff härstammar från Ingemar, som levde vid slutet av 1500-talet. Han blev far till hemmansägare Lars Ingemarsson i Stavre by i Ljustorps socken i Medelpad. Efter byn togs alltså namnet Staaff, som förresten också stavats Staff. En av medlemmarna blev till och med statsminister.

The Staaff (Staff) family descends from the village of Stavre in the province of Medelpad. One of their later members became Swedish prime minister.

Namnet Wagenius lär vara en form av ordet Våga, en by vid södra sidan av Gesunden, som är en sjö väster om Sollefteå, närmare bestämt i Jämtland väster om Ragunda/Hammarstrand.

Wilander kommer av namnet Pelarne, en socken i Småland. Mariannelund i närheten har gjorts känt bl a av Astrid Lindgren och hennes Emil.

Wilander, from the name Pelarne, in the province of Småland, is another branch of our family tree.

Släkten Witmark har haft betydelse för den gren av släkten Amnéus som har ett förflutet i Luleå och Norrbotten. Varifrån Lars Witmark (född 1706 och död 22 augusti 1766) och hans förfäder härstammar vet vi ännu inte. Dock kan nämnas att släkten Witmark förekommer i riklig mängd i Laihela socken i södra Österbotten, Finland. Kanske kommer senare undersökningar att visa om något av intresse döljer sig här.

The Witmark family has had a certain importance for the branch of our family that lived in the North, in the town of Luleå and the province of Norrbotten. The family was represented in Northern Finland in these days.

3. De andra Amnéerna - The other Amnéus family

I Västergötland existerade en släkt med namnet Amnaeus, som enligt tradition - och forskning - inte har med vår att göra.

Gravarna finns på kyrkogården i Husaby, Västergötland.
These two graves are situated at the cemetery at Husaby, the province of Västergötland.

Deras kända historia börjar med bonden Peter Carlsson, gift med Karin Andersdotter. Detta par fick sonen Helgo Amnæus, 1701 - 1762, som ingick äktenskap med Johanna Beronius. Han föddes i Bosgården i Lekåsa (mellan Vårgårda och Vara) och blev kyrkoherde.

Deras son var Samuel Amnæus, 1743 - 1797, som blev komminister i Rångedala, öster om Borås. En annan präst, Ericus Mattiæ Amnæus, död 1715, tjänstgjorde som kyrkoherde i Lekåsa fr o m 1679.

Om denne var släkt med övriga här ovan nämnda är inte känt, men kan synas troligt. En annan person med vårt efternamn var Andreas Magni Amnæus. Andra var: Anna Maria Amnäus (f 1738, Tämta och Kölaby), Caisa (demois 1731 Köla) och Johanna B (Rångedala).

In the province of Västergötland (West Sweden) a family by the name of Amnaeus existed. Their history starts with the peasant Peter Carlsson and his wife Karin Andersdotter. At least three of their sons became vicars. It has not yet been established whether we have the same origin. It seems likely but can not be proven.

4. Vad hände med värmlandsgrenen? - What happened to the Värmland branch

Vår anfader Olaus Andræ Amnæus hade flera barn, bl a en dotter vid namn Beata, som flyttade till Karlstad. Hon var där gift med Gustav Wallman (hans andra äktenskap).

Olaus Andrae Amnaeus had several children. Among them was Beata who moved to Karlstad where she married G. Wallman (his second marriage).

Tillsammans fick de, så vitt vi vet, fyra barn, nämligen
Olaus (Olof) (f 2 augusti 1706)
Brita (f 31 aug 1707)
Carl (enl kyrkoböckerna), men Anders i släktboken (Amnéus Family 1650 -1995), om det nu rör sig om samma barn, (f 5 mars 1710)
Beata (f 4 mars 1712).

They had four children. Carl is called Anders in our family book.

Någon gång mellan 4 oktober 1704 (då Anna Stina i Gustavs första äktenskap föddes) och 2 augusti 1706, då Olaus (Olof) (i Gustavs andra äktenskap) föddes, dog i så fall Gustavs första hustru.

Gustav's first wife died some time between 1704 and 1706.

Senast i november 1705 bör Gustav ha gift sig med Beata (ca 9 månader före Olaus´ födelse!). Enligt vad som kunnat utläsas ur kyrkoböckerna dog emellertid Gustavs första hustru september 1699. I så fall borde alla barnen (inkl Elisabeth Catarina, f 13 juni 1703, Anna Stina, f 4 oktober 1704) vara barn till vår Beata.

According to church books Gustav's first wife died in 1699, in which case Beata is mother of all the children.

Hur som helst har undertecknad endast lyckats spåra Beatas (född Wallman) (f 1712) vidare öden. Hon gifte sig 13 januari 1735 i Karlstads stadförsamling med Lars Åman, handelsman och handskmakare. De bodde i den s k skräddargården i staden. Beata och Lars fick åtminstone tre barn.

Beata married Lars Åman, merchant and glovemaker.They had at least three children. See below.

Dessa är: Maja Beata, född 11 december 1735, död 17 juli 1736
Lisa Greta, född 3 september 1738, död 25 februari 1739
Anna Britta, f 2 augusti 1740

Därefter har undersökningarna hittills inte gett något resultat.

No traces have been found about their destiny thereafter.

Vad beträffar Olaus Andræ Amnæus´ andra barn Filip (1690 - 1748) - och följaktligen Beatas (f 1680) bror - kan följande anföras:

As for Olaus Andræ Amnæus´second child Filip, he was married twice. The second wife (below) Lisa Rusberg is known but not the first one.

Filip var gift två gånger, andra gången som bekant med Lisa Rusberg, men med vem i det första äktenskapet? Kyrkböckerna uppger tyvärr inget namn, endast att hustru 1 dog 11 juli 1732.

Denne Olaus, Filips troligen enda barn, gifte sig 24 juli 1745 i Ekshärad med Agneta Maria Fernbom. De fick 12 barn och hade dessutom ett fosterbarn, Anna Andersdotter (död 22 september 1750). Av barnen dog Stina Lisa (1746 - 1746), Anna Maria (1748 - 1749), Filip (1749 - 1749), Filip (1751 - 1752), Anna Maria (1754 - 1754), Maria (1755 - 1755), Filip (1758 - 1758), Anna Sara (1760 - 1760) och Filip (1761 - 1761) nästan alla innan de ens fyllt ett år.

Olaus, probably the only son of Filip's, married A.M. Fernbom and they had 12 chiildren of which most died before the age of one.

Denis Olof (f i maj 1753) levde enligt husförhör år 1772. Hans bror Jan Magnus (f 14 november 1756) dog 3 maj 1768 (enl en uppgift var han tio år gammal).

Denis was alive in 1772 and his brother Jan Magnus died in 1768, also as a child.

Det återstående barnet, Agneta (f 1 oktober 1750), ska ha varit bosatt i Göteborg år 1772. Vid mina efterforskningar verkar det som om hon fått flyttningspapper den 29 juli detta år, men har hon flyttat och senare återvänt till Värmland - eller har hon inte rest alls? Hur som helst så dog hon i Karlstad 19 mars 1789 (39 år) och begravdes den 29 mars. Hon var gift med skräddaren Gu(n)dmund Berg (1749 - 13 mars 1789). Makarna begravdes samma dag. Jag har inte lyckats hitta några barn till Agneta och Gundmund, åtminstone inte mellan 1775 - 87. Undersökningarna har gjorts på Landsarkivet i Göteborg.

The remaining child, Agneta, seems to have died at the age of 39. She was married to the tailor Gundmund Berg. No children have been found in my search in the province archives.

Christer Amnéus

Lerum 27 januari 2009