m

mmm

mmmmmm

 

Fler familjer - More families

Här finns material om släkterna Rutencrantz och von Plönnies.
In a few weeks time there will hopefully be material about the Wagenius family. For the time being, enjoy reading about the Castegrén, Rutencrantz and von Plönnies families.

1. Släkten Castegrén
2. Wagenius
3. Rutencrantz och von Plönnies

1. Släkten Castegrén

Erik Mårtensson Castu (eller Kastu) föddes omkring år 1696 (eller 1697) och födelseorten torde vara Tammela i Södra Tavastland. Därifrån kom han till staden Nådendal och fick borgarrätt där den 11 september 1722. Den enda uppgift som finns om hans far är att denne hette Mårten.

Erik Mårtensson Castu (or Kastu) was born around 1696 (or 1697) and the birth place is probably Tammela in southern Tavastland. From there he came to the town of Nådendal (Naantali in finnish) and was granted the right to live there on 11 September 1722. The only available information about his father is that he was called Mårten.

I Tavastland förekommer minst fem personer med förnamnet Erik, vilkas fäder hette Mårten och vilka var födda under åren 1696-1697. Då kyrkoboken om de flyttade personerna inte har hållits på 1720-talet i Nådendal eller i Tammela, är det inte lätt att få belysande uppgifter om Erik Castu.

In Tavastland there are at least five residents by the name of Erik, whose fathers were called Mårten and who were born around that time, 1696-1697. As there are no church records of the 1720s in Nådendal or in Tammela, information about Erik Castu is vague.

Erik Mårtensson hade vid ankomsten till Nådendal inget efternamn, bara en patronym, enligt den tidens bruk. Ganska snart köpte Erik ett hus vid torget. Detta hus, som hette Castus hus, hade tills dess tillhört Helena Ackerman, tullnären Huutajas änka. Hon gifte sig förresten senare med tullskrivaren i Björneborg. Erik betalade 90 koppardahler och lagfarten är daterad till den 26 november 1722.

Erik Mårtensson had no family name on his arrival at Nådendal, according to the custom of those days. In 1722 he purchased a house at the market square, called Castu's house.

Från och med nu kallade sig Erik Mårtensson Castu efter husnamnet. Han idkade fraktfart med fartyg inomlands. Hans skepp, vars styrman var Jacob Friisilä, seglade till Fredrikshamn år 1724. Han forslade handelsvaror också till Stockholm med sina egna fartyg. Han har utlöst sjöpass för seglingar utomlands den 24 september 1734 och den 12 april 1735.

From now on Erik was Erik Mårtensson Castu. He was in the shipping business. His vessels sailed to Åland and Stockholm, Sweden. Documents show that he was involved in trading in 1734 and 1735.

Erik var vittne 1736, då skepparna i Nådendal anhöll om en edlig bekräftelse på att det inte skulle betalas frakt på det salt, som transporterades från Stockholm. År 1738 blev Erik Mårtensson vald av rådhusstämman i Nådendal till korpral i borgargardet, som skulle ta emot förnäma gäster i staden. Han ansökte om en ledig rådmanstjänst i staden år 1744, men utan resultat.

Erik was a witness in 1736, as the skippers of Nådendal appealed for non-taxation on salt from Stockholm. In 1738 he was appointed as a corporal in the town guard that was there to receive distinguished guests. In 1744 he hoped to be elected mayor but with a negative reply.

Samma år valdes han till en av stadens 12 äldste, som borde vara ”förståndiga, förmögna och erfarna kamrater, som skulle underhandla med magistraten om stadens ekonomi och andra saker”. Från Stockholm hämtade Erik Mårtensson Castu ett med kamelhårsfransar försett bårkläde för Nådendals kyrka år 1738 och bidrog också med andra gåvor på 1720- och 1730-talet. Han skaffade byggnadsmaterial för en skolstuga, som skulle grundas i Nådendal. Avgiften måste samlas av staden år 1732.

The same year he was elected to be one of the "12 elderly" in the town. Throughout the years Erik bought cloth for use in the local church. He also acquired building material for a school building.

Den 12 juni 1722 gifte sig Erik i Nådendal med Valborg Mattsdotter. Hon var född den 22 mars 1703 i samma stad. 25 år efter maken avled hon den 25 maj 1773. Erik Mårtensson Castu hade redan avlidit den 22 november 1748.

In 1722 he married Valborg Mattsdotter, who outlived her husband by 25 years.

Valborg var dotter till borgaren Matti Simonpoika (Matts Simonsson) Mattila och till Valborg Göransdotter. I sitt äktenskap fick Erik och Valborg åtta barn, alla födda i Nådendal.

Valborg was the daughter of Matti Simonpoika Mattila (Matts Simonsson, in Swedish). They had eight children. See list below.

Dessa var:
Gustaf, född 8 september 1723
Johan (Johannes), född 11 juni 1725
Maria, född 1 mars 1729
Erik, född 1 mars 1730
Jacob, född 7 maj 1732
Erik, född 17 maj 1735
Birgitta Catharina, född 21 augusti 1737
Elisabeth, född 3 oktober 1741

Av dessa åtta syskon skulle Johan bli den som förde sina gener vidare till oss.

Johan Castegrén föddes i Nådendal den 11 jui 1725 och stannade i staden, innan han 1753 eller 1754 utflyttade till Helsingfors. Redan år 1754 var han styrman. 1761 räknades han som borgare och ett år senare ”coopvaerdi skieppare”, dvs detsamma som ”skeppare av handelsfartyg”.

Of the eight children Johan was the one to transfer his genes to us, younger generations. In 1753 or 1754 he moved to Helsinki. He was referred to as "skipper of merchant ships".

Även han bidrog med gåvor till kyrkan i sin förra hemstad Nådendal. Johan gifte sig den 14 november 1754 ganska kort efter inflyttningen med Hedvig Hagman. Hon var född den 4 mars 1734, i Helsingfors, och fadern var fiskaren och åldermannen Matts Mårtensson Hagman och modern Maria Mattsdotter.

Johan, too, contributed with gifts to the local church in Nådendal, although he lived in Helsinki. He married Hedvig Hagman in 1754, the daughter of a fisherman and elderly.

Johan dog den 2 april 1775 i Helsingfors, medan hustrun Hedvig avled den 8 november 1793, också hon i Finlands nuvarande huvudstad.

Deras fyra barn, som föddes i Helsingfors, var:
Maria Elisabet, född 5 september 1755
Hedvig Catharina, född 9 oktober 1757
Erik Johan, född 21 oktober 1759
Carl Gustav, född 2 oktober 1762
Den sistnämnde skulle längre fram bli far till Otto August Castegrén.

Johan died in Helsinki in 1775 and Hedvig in 1793. They had four children, among them Carl Gustav, father of our August Castegrén.

Redaktören har lyckats hitta fortsättningen fram till modern tid och har haft kontakt med en medlem av familjen Castegren (denna stavning) i Sverige.

The editor has successfully found the connection to the modern part of the Castegrén family, in this case the Swedish branch (spelling Castegren).

3. Rutencrantz och von Plönnies

Vid mina kontakter med släktforskare som Roger de Robelin och Arne Wallgren har jag förstått att vissa tidigare kända uppgifter varit felaktiga.

Go to the end of the document for a summary in English.

Sålunda ska vi, när det gäller våra tidigare anfäder och mödrar göra följande justering:

1 Magnus Rutencrantz (f 1594/5, död i Stockholm 1640) var gift två gånger. Hans första hustru var Christina Måneskiöld (f senast 1596 och död 162866). Hon antogs vara mor till vår förfader Carl Rutencrantz (f 1639 i Stockholm, död 1713 i Sundsvall).

Enl uppgifter i databasen på Hulls universitet är istället hustru nummer 2, Dorothea (von) Plönnies, (f 1615, död 1639) mor till Carl. Eftersom han är född 1639 bör detta stämma. Carl Rutencrantz (se ovan under 1) var gift med Regina Drumond, men hade inga barn med henne.

Enligt en uppgift från Roger de Robelin, Stockholm, skulle han emellertid ha barn med någon ”bondkvinna i trakten”. Denna kvinna skulle följaktligen vara mor till Anna Karlsdotter Rutencrantz, en av våra förfäder.

Dessa två nya uppgifter är av stort intresse för oss, som söker våra rötter. Helt plötsligt ska vi hitta nya släktingar och stryka Måneskiöld och Drumond. I det första fallet har jag lyckats få en del material. I det andra hade Roger de Robelin namnet, som han uppger är Britta Persdotter.

Därför koncentreras detta kapitel på släkten (von Plönnies) istället.

Dorothea von Plönnies (f ca 1615, ev 1612, i Lübeck, död 5 mars 1639 i Stockholm) gifte sig den 22 juni i Stettin med Magnus Rutencrantz. Dorotheas far resp mor var:

1 Diederich Plönnies, Hof- und Konsistorialrat, Präsident des Schöppenstuhles in Stettin, f ca 1572 i Lübeck, gift I:a 22 februari 1603, död mellan 1630-32 i Stettin, gift med
2 Sophia Camerarius, f 1578 i Rostock, död 10 september 1614 i Stettin.

3 Heinrich Plönnies, borgmästare i Lübeck, rådsherre sedan 1559, f ca 1520 i Lübeck, gift 1556, död 17 oktober 1580 i Lübeck-St Marien. Han hade tio barn, gift med
4 Anna Kerckring, f ca 1532 i Lübeck, död mellan 16-22 juli 1587 i Lübeck-St Marien

5 Heinrich Camerarius, professor, f i Braunschweig, död 12 februari 1601 i Rostock, gift med
6 Margarita Dobbin, f 1554 i Rostock, död 16 mars 1626 i Rostock

7 Hermann Plönnies, borgmästare, köpman och fernhändler, f ca 1476 i Münster, gift 2:a ca 1519, död i Münster 17 juni 1533, adelsbrev av kejsar Karl V 1532, gift med
8 Anna Witte(n), f ca 1490 i Lübeck, död efter 13 april 1548 i Lübeck, sju barn

9 Heinrich Kerckring, rådsherre i Lübeck, f 1479, gift ca 1500, död 12 januari 1540 i Lübeck, gift med
10 Catharina (Anna) Joris, f ca 1500 i Lübeck, 18 barn

15 Wilbrand Plonies, gift med
16 Metta Liderman, f före 1450 i Münster, död efter 1490 i Münster

17 Hinrik Witte(n), borgmästare i Lübeck, död 1526 (1523) i Lübeck, gift med
18 Anna Catharina Nyestadt

19 Johan Kerkring, rådsherre m m, f ca 1440 i Lübeck, död 1516, gift med
20 Taleke Castorp

21 Friedrich Joris, rådsherre i Lübeck, ca 1470 - 1508, gift med
22 Katharina Hupe

31 Johann Plonyes, f ca 1410 i Kempen vid Krefeld, gift ca 1435, död efter 1481 i Münster, gift med
32 Else, 5 barn

33 Johann Liderman den äldre, Wandschneider och Fernhändler, gift 2:a ca 1465 med NN, gift med
34 Else

39 Johan (Kerkring), f ca 1400, gift ca 1430 i Lübeck, död före 1471, gift med
40 Gertrud Gravert, f ca 1410, död i Lübeck

41 Hinrich Castorp, ledare för Hansans politik, förhandlare, borgmästare i Lübeck, f ca 1419 i Dortmund, gift 1:a 1451 i Lübeck, död 12 december 1488 i Lübeck, gift med
42 Taleke Veckinghusen resp Taleke Kerkring. Vem som är mor till Taleke vet jag inte

43 Peter Plonies, borgmästare i Kempen vid Krefeld, nämnd 1425 som borgmästare, stamfar för familjerna i Münster och Lübeck.

Från Arbeitskreis für Familienforschung i Lübeck har jag fått ett 17-sidors dokument, där uppgifterna om Dorotheas anor ovan finns.

Släkten lär ha ägt stora gods under 1600- 0ch 1700-talen. I boken ”Karl XII:s officerare”, del 2", hittade jag en uppgift om en Plöniess, som var i svensk tjänst, men som avled i Pommern 1745.

Via Internet råkade jag på en Ploeniess, som bodde i Los Angeles.

According to new research we have to write off the families Måneskiöld and Drum/m/ond from our history, at least in this branch of the family. Carl Rutencrantz (1635? - 1713) has an interestng background.

His father was the Duke of Sachsen-Engern-Westfalen (Germany), 1570 - 1597, who was killed in a shooting accident. Carl's mother was Dorothea von Plönnies (1615 - 1639) of northern Germany.

His father's father was the Duke of Sachsen-Lauenburg (1543 -1603), Magnus. He was married to Sofia Vasa (1547 -1611), daughter of the Swedish king Gustav Vasa (1492? - 1560). Carl was married to Regina Drumond, but they had no children.

Roger de Robelin, Stockholm, has a strong theory that Carl had a child with a woman of a "peasant's family" in the province Jämtland. So Brita Persdotter, as her name is, is the mother of Anna Karlsdotter Rutencrantz, one of our ancestors. This means that our roots here go back to the old Hanseatic days and Lübeck, Germany, where are forefathers in the von Plönnies family have played a major role. By studying the list above you will find out who they are, even though the text is not in English.

The editor is grateful for the co-operation with the Lübeck Association of Genealogy for their 17-page document.

Lerum 27 januari 2009