Haverö med Lillhem/Haverö with Lillhem

1. Lillhem i Haverö – Lillhem at Haverö 2. Graven i Haverö – The Haverö grave 3. Haverö, Røros och Ljusnedal – en resa tillbaka i tiden – H, R and L, a journey back in time Lillhem i Haverö – Lillhem at Haverö Avskrivet av Christer Amnéus, Lerum, 2001-04-09 Lillhem med omgivningar /Above Lillhem and surroundings Invid boningshuset, en envånings träbyggnad, finnes en liten trädgård. Träder vi in i farstun, finna vi den vara ganska mörk, ty dagsljuset insläpes endast genom några små glasrutor ofvanför farstudörren. This text includes a very detailed description of the vicarage at Haverö, Medelpad, in the North of the country. When we enter the house, it is rather dark inside. Daylight comes through a small number of window panes above the entrance door. Till venster om ingången hafva vi kryddskåpet, rödbrunt till färgen, och som sedan ärfdes af dottern Lydia. Bredvid kryddskåpet står linneskåpet. I farstun finnes vidare skafferiet samt uppgången till vinden. Gå vi så till venster, komma vi in i köket. Detta är stort och ljust. Väggarna äro hvitlimmade (?) med mörkare färgstänk. Taket är hvitlimmadt. Spiseln är stor och naturligtvis öppen samt försedd med spiselstolpe. Den rödbruna skänken står på höga ben, under det hörnskåp, som är väggfast, når från golf till tak. Eventually we get into the kitchen, which is large and bright. The walls are all in white, so is the roof. I detta förvaras matvaror, särskildt mjölk. Det rödmålade bordet är stort. På hvardera sidan om detta står en bänk. Ofvanför den lilla bänken vid spiseln hänger salt. Sängen är stor, men ej att draga ut. Det brunmålade uret, som går med jämlod, visar på urtaflan A. A. J. (J?) Nätra (Anders Andersson). The sideboard holds milk and the read-painted table is large. The bed is big but cannot be extracted. The clock has the initials A.A.J. Väggarna, som voro hvitlimmade, tapetserades med några enklare tapeter, någon tid före släktmötet 1856. Den i detta rum halfrunda spiseln är liksom spislarna i de öfriga rummen öppen. Det hvitmålade skåpet är väggfast från golf til tak. I skänken, som är brunmålad, förvaras smörgåsmat, porslin o.d. Soffan är en torflig utdragssoffa med trälock. Bordet, som har halfrunda uppslagsskifvor på ändarna, är brunmålat och enkelt. The wall have wallpaper, which was put there shortly before the great family reunion in 1856. In this room you will find an open fire, a cupboard, a sideboard where food, china etc is kept. The table is painted in brown and is a simple one. Öfver vedlåren hänger ett hvitmåladt nyckelskåp. Sonen Abel hade fått det af Farbror Landgren, då han flyttade från Hogdal til Lagga, och hyrde ut det till mamma för 1shilling banko (3 öre) om år.” Från kökskammaren kommer man in i salen. Den är ganska stor, men liksom i alla de andra rummen är äfven här lågt i taket. Spiseln är i detta rum ovanligt stor. A white-painted cupboard which stores the keys of the house. Abel, the son, has received it by “Uncle” (the way older people were addressed) Landgren. From this room you get into the salon. It is fairly big, but has a low roof, like most of the rooms in the vicarage. För öfrigt finnas i detta rum ej många möbler. Mellan fönsterna står ett bord med två uppslagskifvor. Vid dörren till farstun står en skänk, hvitgrå till färgen. I den finns bättre porslin, knifvar och gafflar och annat sådant. Ofvanpå den står en träkantin (Förfärdigad av farfar själf, komm av A.J. A.) med tre flaskor i sina fack. Besides this furniture there is not much more. Between the windows is a table, at the door a sideboard, where china, cutlery and whatnots are kept. A piece of furniture made by grandfather himself (the vicar) with three bottles in it. Den ärftes sedan af sonen Abel. Men vid hans flyttning från Hede till Stockholm sålde han den till sin bokhållare, Olof Berglund. På hvar sin sida om kantinen stodo två gipsbilder, föreställande två gossar, den ene läsande, den andre skrifvande. De ärftes äfven af Abel. Mellan fönsterna hängde en tafla. För öfrigt stodo i salen ett dussin skinnklädda stolar, placerade ungefär som ritningen anger. It was later inherited by Abel, the son. When he moved to Hede it was sold. Two plaster pictures of two boys, one reading, the other writing, were also left to Abel. There were also leather chairs, all in all 12 or so. Från salen gå vi in i salskammaren. Väggarna, som här först var målade med ljusröd krita, blefvo sedan tapetserade. I skåpet, väggfast från golf till tak och oljemåladt, förvarades kläder. Framför fönstret åt trädgården stod åtminstone tidtals en hvitmålad pinnesoffa med dyna, klädd med hemväfdt öfverdrag. Byrån, som är brunaktig och med klaff att fälla ned, har i öfversta afdelningen en mängd smålådor, der husmodern förvarar åtskilliga småsaker. In the next room the walls eventually were wall-papered. Clothes were kept in the cabinet . A sofa and a cupboard could also be seen in this room. Bordet är detsamma, som stod på ett af rummen i öfre våningen hos magasinsförvaltaren i Östersund och dit hade kommit från öfverstelöjtnantens hem. Det ärftes sedermera af sonen Karl. En hvitmålad Gustafviansk säng står vid väggen till farstukammaren. The table is the same that was found at Per Amnéus’s home in Östersund, where it ended up after having been place in the lieutenant colonel (Anders Johan Amnéus,1753 – 1821). His son Karl inherited it in his turn. Framför bordet står en gungstol ock i den brukar gumman sitta nästan hela dagarna, tiden efter sedan hon fått slag. Det är ock i denna hon sitter på porträttet. (Kommentar i kanten: i den = stolen dog hon och dottern Ulla) Den ärftes sedan av sonen Abel, och vid hans flyttning från Hede till Stockholm kom den till systern Ulla Wagenius i Berg. In front of the table there is a rocking chair where the old lady likes to sit. The chair later on ended up in Berg, northern Sweden. I salskammaren finnes äfven en liten skinnklädd barnstol. (kommentar i kanten: Faster Sofie had skänkt den till Lydia vid flyttning. Fr. Hogdal) Ofvanför byrån hänger en spegel i bruna ramar, ej fullt en meter i längd. Den ärftes sedan af sonen Karl (Frågetecken inom parentes efter ordet Karl). In the chamber there is a chair in leather for children. A mirror was later left to Karl, the son. En liten svart, rund lodklocka hänger på väggen vid bordet åt farstukammaren till. Ofvanför sängen hänger en kvadratisk tafla inom bruna ramar. På den hvita botten stå orden”Vivat Axel”, bildade af konstgjorda gröna växter, omgifna av en grön krans. Den hade skänkts husmoderns bror, magister Axel Orstadius, rektor i Umeå, såsom namnsdagsgåfva af disciplar. Hvad som gör denna till en intressant familjeegendom är, att på dess baksida finnassouvenirer af magasinsförvaltaren med fru och en stor mängd af deras afkomlingar. A black clock is hanging on the wall and above the bed a picture within a brown frame. The words “Vivat Axel” have been formed by artificial flowers, surrounded by a green wreath. It had been given as a present by Axel Ortstadius (Anna Lovisa, born Orstadius, the wife of the vicar). On the back of this piece Per Amnéus, his wife and lots of other members of the family are portrayed. Den ärfdes af sonen Axel (Kommentar i kanten: enligt av honom efterlemnad anteckning skall den gemensamt tillhöra A.J.A:s och L.A:s (Jag ändrade upphöjt s till :s) afhandlingar (?) Finnes år 1948 hos Otto Amnéus, konvolutet “Glädjen i gemen”) I hörnet vid byrån står ett schatull. It later on came to Axel, one of the sons. In 1948 it had found its way to Otto Amnéus’s home. I detta har modern inlagt en mängd småsaker, de flesta af ringa materiellt men större ideelt värde. Der finnas hennes första julklapp af sonen Abel, en broderinål; der ligga små knifvar och gafflar, snickrade af sonen Per. Der finnas bref från senare dato från modern till barnen och (otydligt: tvärson?). Der inlades efter faderns död hans silfversnusdosa. Der ligger deras vigselringar (alt vigselring). Schatullet ärfdes af sonen Axel. A small box contains lots of items of small value. Mother Anna Lovisa´s first Christmas present by her son Abel, knives, forks, all made of wood by Per, the son. It also contains letters from the mother to her children. A snuff box in silver and Anders Johan´s and Lovisa´s wedding rings. The box was left to Axel, one of the sons. För att komma in i farstukammaren måste vi återvända öfver salen och passera öfver farstun. Väggarna i farstukammaren voro åtminstone under senare tiden tapetserade. Vid väggen mot salskammaren står mannens och hustruns stora tvåmanssäng. To get back to the hall chamber we have to return through the drawing room and the hall. In later years the walls had wallpaper and along one wall you will find the couple´s bed. Framför ena fönstret har mannens skrifbord sin plats. Det är stort och hvitmåladt med prickig skifva. (Sonen Abel minnes, huru han satt och läste katekes vid det.) (Dalkets?) uret är hvitmåladt och på urtaflan A.A.(+okänd bokstav) Nätra liksom det i köket. Vid fönstret midtemot sängen står en soffa. In front of one of the windows the vicar has his writing desk. It is large and painted in white. (Abel, the son, remembers how his father used to read the catechism there.) Among other pieces of furniture there is a sofa. På dess ena sida står ett högt, ej väggfast skåp, som är afdelat i två afdelningar och med dubbla dörrar för båda afdelningarna. I den öfre har mannen sina böcker, i den undre förvarar modern en hel del saker, som enligt sonen Abel “ej så noga specificeras kan”. On one side of the room there is a large cupboard, which is attached to the wall.In the upper part the vicar keeps books and in the lower part his wife Anna Lovisa has a lot of non-specified items. Abel erinrar sig äfven, hurusom i öfre afdelningen stod en liten sockerkopp (?), svarfvad af fadern, och som sedan kom till sonen Karl. Chiffoniern på andra sidan soffan är af björk och betsad i mörk björkfärg. I de nedre lådorna har mannen sina linnekläder, i de öfre sina viktigare papper, sina verktyg och metdon m.m. Den lilla byrån vid dörren har grå öfverskifva och ärfdes af sonen Abel. Vid flyttningen från Hede till Stockholm kom den till systern i Berg. Abel, the son, remembers a small sugar caup, made by his father, and which later came to Karl, another son. The secretaire is made of birch and in the lower drawers Anders Johan keeps some of his clothes. In the upper drawers he has his important documents, his tools and his fishing equipment. The cupboard by the door was later on taken to his sister in Berg.

2. Graven i Haverö
Graven i Haverö – The family grave at Haverö Graven i Haverö, där Anders Johan Amnéus och hustrun Anna Lovisa Orstadius (1800-1869) ligger tillsammans med barnbarnen Harald Wagenius (1875-1960) och Hertha, född Amnéus (1877-1942) samt barnbarnsbarnet Paul Axel Wagenius (1911-1966)

The Haverö grave, which contains Anders Johan Amnéus, his wife Anna Lovisa, born Orstadius (1800-1869), their grandchildren Harald Wagenius (1875-1960, Hertha, born Amnéus (1877-1942) and Anders and Anna
Torkade blommor från begravning i Haverö – Dried flowers from the grave at Haverö

3. Haverö, Røros och Ljusnedal – en resa tillbaka i tiden Under sommaren 1995 gjorde min fru Gunilla Amnéus, född Skårö, och jag en resa genom Norrland, men hann också med en avstickare till Norge. In the summer of 1995 my wife and I made a trip in the footsteps of my ancestors. This tour included Sweden and Norway. I den allra västligaste delen av Medelpad ligger Haverö – eller Haverövallen – vackert belägen vid sjön Havern. För alla nu levande Amnéer har denna ort en stor betydelse. Haverö is situated in the westernmost part of the province of Medelpad. For all members of the family this place is of utmost importance since the vicar Anders johan lived here. Där bodde Anders Johan Amnéus, som tjänstgjorde i den vackra kyrkan vid sjökanten och bodde i det stora huset bredvid densamma. Anders Johan was vicar in the beautiful church above at the edge of the lake. The family’s house (top of each page) was close by.

Anders Johan Amnéus och hans hustru Anna Lovisa, född Orstadius, fick många barn, de som tillsammans med sina ättlingar senare skulle betecknas med A – G i vår släktbok årgång 1995. Husband and wife (born Orstadius) had many children. They would later on be called Families A – G in our family book Amnéus Family 1650 – 1995. Passerar man genom huvudingången vid kyrkans västliga del ser man graven till vänster om kyrkan. Den ligger bara ett par gravar bort, om man går utmed kyrkoväggen och är omgiven av ett svart järnstaket. Skötseln av graven var vid mitt besök perfekt. If you pass through the entrance of the church in the western part you will find the family grave to the left of the building. It is surrounded by a black iron fence. The administration thee really looks after the grave well.

Minnestavlan
Vill man studera minnestavlan, rest till minne av Anders Johans ansträngningar för folket i trakten, rekommenderas bilen eller cykeln. Man kör österut, i riktning mot Säter, men stannar vid skylten Haverö strömmar. Därefter finns det inget annat alternativ än en promenad. Vid vårt besök var den enkla ”timmervägen” spärrad med en bom. Go by car or bike towards the east and stop at Haverö strömmar (currents/rapids). Then take a stroll because this simple road is blocked. Man går över den första bron och kommer ut på en ö. Denna korsas också. Ännu en bro dyker upp. Efter den följer man stigen på höger sida av ön, tills plötsligt en vit minnestavla dyker upp till vänster om stigen. Den står upp på en sten och bär helt enkelt inskriptionen ”A. J. Amnéus Kyrkoherde född 29 sept. 1804 död 1 aug. 1866″. Fortsätter man promenaden kommer man fram till en gångbro i trä över den lilla forsen. You pass the first bridge and you enter an island. Cross this one too. Another bridge emerges. Follow the path on the right-hand side of the island. Suddenly a white memorial sign is seen to the left of the path. It simply says: ” ”A. J. Amnéus Vicar born on 29 sept. 1804 dead on 1 aug. 1866″. Continue your walk to the wooden bridge across the currents.