Släktnamnens härkomst – the orgin of a number of family names
I släkten Amnéus och andra med denna befryndade släkter förekommer en del namn vars ursprung bör förklaras. Denna förteckning kommer att kompletteras efterhand.
The origin of some family names will be explained below. This list will be updated from time to time.
Namnet Amnéus har en egentligen okänd historia. Vi tror oss nu veta att Tärby, nära Borås, är ursprunget. Att det skulle komma av Amnehärad vid Vänern i norra Västergötland på gränsen till Värmland, troddes länge vara möjligt. Amnö finns i närheten av Enköping, i Uppsala stift, på gränsen till Stockholms. I Jämtland hittas Ammerön och Ammerån och i andra län förekommer förstavelsen ”amne”. Att ”amnis” betyder ”å” på latin finns i lösningen av namnet. Prästerna tog oftast namn efter hemort eller socken.
The name Amnéus was said to originate from Amnehärad in Västergötland, (now incorporated in the larger province of Västra Götaland) in the West, but this was never confirmed. Now we know that the parish of Tärby, near Borås, marks the place where it all started. There are other place names with the initial letters “amne” possibly dating from the Latin meaning “river” or “creek”. Often clergymen took their names after their home village or town and simply latinized them.
Laurentius
Petris barn valde emellertid ett annat namn än fadern. De kallade sig
Barchius och
Barck efter orten Söderbärke i Dalarna, inte långt från Fagersta.
This priest’s children got their name from the village
of Söderbärke in the province of Dalecarlia.
Laurentius
Andræ Biörck kallade sig en bra bit
in på 1650-talet för Björkstadius, men byter sedan till Biörck. Att han
var kyrkoherde i Björksta (till sin död år 1663) avgjorde självfallet
namnvalet. Hans far hade kallat sig för Schedvimontanus efter Västra Skedvi
i Västmanland eller Stora Skedvi i Dalarna kan man förmoda.
L.A.
Biörck, vicar, got his name from Björksta, a village. His father had called
himself Schedmontanus, the name adopted after his village Västra Skedvi
or Stora Skedvi, in either of the provinces Dalecarlia or Västmanland.
Laurentius
Blackstadius tog också sitt namn
efter sin hemby. Blacksta by blev Blackstadius.
Blacksta became Blackstadius.
Släkterna
Bure, Burman och Burelius (med dess
femininform Burelia) har alla ett gemensamt ursprung, nämligen byn Bure
i Skellefteå landsförsamling. Där ifrån kom underlagmannen Anders Japson
av Bure och hans hustru Malin. Deras dotter Anna, gift med kyrkoherden
i socknen, Andreas Olai, blev mamma till Daniel, Anders, Olaus och Nils.
Döttrarna skulle emellertid också bli de som gjorde namnet känt genom
Magdalenas och Elisabeths grenar. I litteraturen finns mycket om denna
legendariska norrlandssläkt.
The Bure family is a legendary family in the North
and this family is portrayed in literature more than any other. A lot
of it is true, others is not.
Att
Castegrén kommer från ”Castus” hus
och att denna del av släkten bott i Nådendal, Finland, vet vi också.
Castegrén originates from “the house of Castu”,
a Finnish name. The family came to Nådendal, Finland, not far from Turkku,
and stayed there.
Laurentius
Petri Ferneboensis latiniserade helt
enkelt namnet på orten Västerfärnebo. Som så många andra präster ville
han ha ett ”elegantare och mindre folkligt” efternamn, kan man anta.
Like so many other clergymen L.P. from Västerfärnebo
wanted a more elegant name to avoid having an ordinary names like the
ones used by peasants and others.
Namnet
Häggman kommer av Häggholmen, som
utgör den centrala delen av Piteå. Handlanden Johan Månsson, som bodde
vid torget i nämnda stad, tog sig detta namn. Han var gift med Maria Lithovia.
Fadern till Johan var Måns Johansson, riksdagsman, som var närvarande
vid Karl X Gustavs död år 1660 i Göteborg. Hans första hustru hette Elisabeth
Ericsson Orre och kom från Luleå.
Den andra var Brigitta Nilsdotter Ruuth,
borgmästaren Johan Ruuths dotter.
The
family name Häggman has its origin in the small island that makes up the
town center of Piteå, Häggholmen. Johan, who introduced this name, had
a father who was in the Swedish parliament and who was present at the
death of King Karl X Gustav’s in Gothenburg in 1660. His wives were born
Orre and Ruuth.
Johan
Månsson
(se ovan) var en av de s k Birke-Karlarna. Dessa innehade rätten att bedriva
all handel i Västerbotten och i Lappmarkerna. Uppdelningen mellan varandra
gjordes så att vissa byar eller distrikt ingick i deras område. I samlingsvolymen
Det gamla Piteå, del II, Piteå 1980 förekommer en artikel om detta tema.
Johan
Månsson (see above) had the legal right to trade within the province of
Västerbotten and the “Sami country”. He and other appointed traders split
the land betwen themselves.
Munktell,
eller Muncktelius, har sitt ursprung i Munktorps socken i Västmanland.
The
village of Munktorp in the province of Västmanland has given its name
to the family Munktell.
Namnet
Orstadius har sitt ursprung i socknen
Nordingrå i Ångermanland. Bonden Lars Larsson tog sig detta namn efter
sin hemby Orsta. Stammodern för släkterna A- G, Anna Lovisa Orstadius
(1800 – 1869) tillhör denna släkt.
Orstadius
originates from the village of Orsta in the province of Ångermanland.
All members of the families A – G descend from Anna Lovisa Orstadius.
Roslin Såsom älsta kända stamfar för ätten uppger Jylly Ramsay Johan Bengtsson Roselin, anträffad först som rysk translator i Narva. Han blev sedan translator vid kungl. kansliet i Stockholm, adlades 1650 Rosenlindt och uppges ha blivit mördad av kosacker (1657 under en beskickning till Polen). I Personhistorisk tidskrift 1915 har dock G. Elgenstierna nått ett led längre upp i släkten till Bengt Mattsson “Ryssetolk” (död 1653), också han rysk translator i kungl. kansliet, och genom en annan son farfars far till den berömde målaren Alexander Roslin. Bengt Mattsson var troligen hemma från Kexholms län och av allmogeursprung. Hans broder Jakob Mattsson “fordom ryttare” fick nämligen den 28 mars 1625 brev (ej återfunnet i riksregistraturet) på Järvenpää hemman i Räisälä mot skatt (Kexholms läns dombok 1688 f. 19). Ur Adliga ätten Rosenlindt av Tor Carpelan
Janus
Sigvardi,
eller Jöns Sjulsson, i Jämtland, fick se barnen välja efternamnet Hofverberg
efter berget vid hemmet. Detta skedde redan på 1600-talet.
Janus
Sigvardi, also known as Jöns Sjulsson in the province of Jämtland, had
children who took the name Hofverberg after the mountain in the vicinity
of their village.
Släkten
Staaff härstammar från Ingemar, som
levde vid slutet av 1500-talet. Han blev far till hemmansägare Lars Ingemarsson
i Stavre by i Ljustorps socken i Medelpad. Efter byn togs alltså namnet
Staaff, som förresten också stavats Staff. En av medlemmarna blev till
och med statsminister.
The
Staaff (Staff) family descends from the village of Stavre in the province
of Medelpad. One of their later members became Swedish prime minister.
Namnet Wagenius lär vara en form av ordet Våga, en by vid södra sidan av Gesunden, som är en sjö väster om Sollefteå, närmare bestämt i Jämtland väster om Ragunda/Hammarstrand.
Wilander kommer av namnet Pelarne, en socken i Småland. Mariannelund i närheten har gjorts känt bl a av Astrid Lindgren och hennes Emil.
Wilander, from the name Pelarne, in the province of Småland, is another branch of our family tree.
Släkten Witmark har haft betydelse för den gren av släkten Amnéus som har ett förflutet i Luleå och Norrbotten. Var ifrån Lars Witmark (född 1706 och död 22 augusti 1766) och hans förfäder härstammar vet vi ännu inte. Dock kan nämnas att släkten Witmark förekommer i riklig mängd i Laihela socken i södra Österbotten. Kanske kommer senare undersökningar att visa om något av intresse döljer sig här.
The Witmark family has had a certain importance for the branch of our family that lived in the North, in the town of Luleå and the province of Norrbotten. The family was represented in Northern Finland in these days.
Recent Comments